I dag blev jag uppringd av en duktig journalistkollega som håller på med farliga saker. X gräver i korruption, maktmissbruk och pedofili bland några av våra viktigaste och högst uppsatta makthavare. Han har kommit en hel del bra grejor på spåren men undrade hur långt han skulle våga gå och hänvisade till andra kolleger som blivit utsatta för hot mot, och misshandel av, dem själva eller deras barn.

Hur långt är man villig att gå för sanningen? Vem vill få på käften, få syra i ögonen, få ett ben bortsprängt eller se sina barn bli misshandlade? Vi ska inte längre inbilla oss att Sverige är en skyddad zon – den tiden är sedan länge över.

Vårt samtal gled in på rättssystemet, domar och det som kallas kriminalvård. Hur många av dem som sitter inne är oskyldigt dömda? Hur många av dem som går fria borde sitta bakom lås och bom för all framtid?

Svaret på båda frågorna är sannolikt – alldeles för många. Skrämmande tankar.

 

Ingången till Kumlafängelset.

 

 

 

 

Jag kom att tänka på mitt senaste besök på Kumlafängelset, där de flesta av Sveriges grövsta brottslingar sitter. Inte nog med att jag flera gånger fått besöka landets säkraste fängelse, jag är också en av de ytterst få som fått fotografera igenom hela den anläggning där fotoförbud annars råder och där du måste lämna ifrån dig allt löst i fickorna innan du släpps in.

Det råder många fördomar om svensk kriminalvård och om hur de intagna på fängelserna har det. Jag funderade på att sammanställa de viktigaste punkterna i mitt senaste reportage i syfte att avliva några myter. Men när jag läste igenom det fann jag att en sammanställning förmodligen skulle ge en snedvriden bild.

Alltså publicerar jag här reportaget i sin helhet. Du kan tycka att det är ett tjatigt långt blogginlägg och logga ut – eller se sanningen bakom många myter. Varsågod:

 

Inga fångar förflyttas ovan jord. I Kumlas kilometerlånga kulvertar dekoreras väggarna av fångar som målar på väggarna.

 

 

En ståldörr slår igen. Hårt. Definitivt.

– Välkommen. Du kan klä av dig i båset där, sedan får du gå igenom
säkerhetsbågen.

Benny, dömd till sex års fängelse för grovt rån, gör som han blir tillsagd. Efter att ha fått sin dom har han flyttats från häktet för att placeras på den första anhalten för alla som dömts till mer än fyra års fängelse.

Riksmottagningen på Kumla.

Personalen på inskrivningen kontrollerar att Benny inte har vapen, vassa föremål eller narkotika på – eller i – sin kropp. Därefter får han underkläder, ett par byxor, en t-shirt, en tröja, tofflor med kriminalvårdens logotype, ett par gymnastikskor och en roströd fleecejacka. Man går igenom den säck med ägodelar Benny haft med
sig. Han får veta att han bara får ta med några få saker till cellen. Resten
kommer att skickas hem till honom på hans bekostnad.

– Det är hårdare regler numera, förklarar Kenneth Gustafsson som är anstaltschef
på Kumla sedan tre år. Förr skulle de intagna få ta med sig så mycket som
möjligt. I dag är det tvärtom. Det här är ett problem speciellt när det gäller
dem som suttit inne i många år och samlat på sig massor.

Genom det 1 100 meter långa kulvertsystem som löper under fängelset, slussas Benny till Riksmottagningen i hus R, ett av de nya på anstalten. Till skillnad från de anställda som tar sig fram på sparkcyklar, får han gå.

Han traskar nu under det som varit en gigantisk byggarbetsplats sedan 2003, då en omfattande renovering av det 46 år gamla fängelset inleddes. Sedan dess har staten, till en kostnad av en och en halv miljard, renoverat alla hus på anstalten. Under de senaste fyra åren har man byggt några nya småhus och tre bostadshus med totalt 200 rum. Eller celler, om du så vill.

Ett hus återstår att renovera. När det står klart i februari 2014 kommer Kumla att vara Sveriges överlägset största fängelse. Med plats för Sveriges 500 absolut farligaste män.

Platsbristen är ett stort problem för kriminalvården. Häkten och anstalter är överfulla, 6 500 människor sitter intagna och analyser visar att de kommer att bli många fler under de kommande åren. Vi är inte längre värst i Norden men vi närmar oss en europeisk
genomsnittsnivå, om man räknar antalet intagna per hundratusen invånare. I länder som England, Skottland och USA har man löst problemet genom att hyra
plats i privata fängelser.

– Men jag tror inte att Sverige är moget för det än, säger Kenneth Gustafsson.
Det finns däremot planer på att bygga en anstalt, lika stor som Kumla, i Kristianstad. Men det fattas pengar och projektet ligger i malpåse.

På Riksmottagningen får Benny en cell – eller ett rum som det kallas här. På drygt
tio kvadratmeter samsas en säng, ett skrivbord, en stol, en hylla och en toalett med handfat. Möblerna, i ljusa träslag, är byggda i fängelsets egen träindustri. Varje rum har en 15-tums tv med tio kanaler samt fem-sex filmer som byts varje vecka.

 

Bennys hem under många kommande år.

 

 

 

Under en fem, sex veckor lång utredning där Benny pratar med kriminalvårdare, läkare
och psykolog, tar man reda på var han bäst ska placeras. Eftersom han har ett
relativt långt straff ligger Kumla nära till hands.

– Men vi måste ta många hänsyn när vi placerar en intagen, säger Kenneth
Gustafsson. Om han exempelvis tillhör en kriminell gruppering kan vi inte sätta
honom närheten av någon från ett annat gäng.

När man på Riksmottagningen beslutar var Benny ska placeras, har man också tillgång
till värdefull bakgrundsinformation från kriminalpolisen om till exempel gängtillhörighet och relationer mellan kriminella grupperingar.

Om Benny hade varit sexförbrytare hade han sannolikt skickats vidare till någon av
anstalterna Norrtälje, Salberga i Sala eller Skogome utanför Hisings Backa där
man samlar fångar som begått sexbrott.

– På 20 år har antalet sexbrottslingar ökat från två till nio procent av alla
intagna, säger Kenneth Gustafsson.

Och vilka de är sprider sig snabbt. När en ny fånge kommer till en avdelning ser de
andra snabbt till att ringa och låta en anhörig begära ut domen för den nye, så
att man vet vem han är, vad han gjort.

Det är viktigt att ha koll.

Sexbrottslingarna står lägst på den interna rangskalan och blir alltid misshandlade om de placeras bland andra fångar. Några få har en pondus som gör att de klarar sig.

– Tidigare var sexbrottslingarna lätta att hantera och bad om ursäkt för att de
fanns, säger Kenneth Gustafsson. Men på senare år har vi sett en ny typ som är
kaxigare, killar som utfört gängvåldtäkter men inte tycker att de begått något
brott.

– Dessutom är de ofta multikriminella, säger Magnus Östlund, ställföreträdande
kriminalvårdschef med över 20 år på Kumla bakom sig.

Sexbrott i nära relationer har under senare år uppmärksammats mycket och regeringen
ställer hårda krav på att anstalterna ska ge förövarna behandling i olika
program.

– Men det är inte lätt att jobba med någon som motsätter sig all form av
behandling, säger Kenneth Gustafsson.

Under en heldag får jag titta in bakom kulisserna på det jättefängelse som är ett samhälle i miniatyr. Innanför den sju meter höga muren arbetar 450 anställda med att ta hand om de 285 interner som finns här just nu.

Det blir en dag av vandringar genom till synes oändliga kulvertar. I de äldre finns
fortfarande gamla målningar, gjorda av interner, kvar. Några av de nya är
fortfarande kala, andra delvis utsmyckade med ny konst. Arbetet leds av
konstnären Cecilia Jansson.

 

Cecilia Jansson leder fångarnas konstnärliga verksamhet.

 

 

 

– Det här är otroligt stimulerande. Det finns en enorm talang bland de intagna
och mitt jobb är att lyfta fram den och peppa dem. De bestämmer själva vilka
motiv de vill skapa och sedan hjälps vi åt genom att blanda olika
konsttekniker.

Vi kommer fram till T-huset, en av de nyare byggnaderna på Kumla. Här bor 120
interner fördelade på två våningar. Martin Klaar är chef över halva huset  och de 60 som bor där.

– T-huset är en av de avdelningar som har självförvaltning, berättar han. Det
betyder bland annat att de intagna gör en budget baserad på 44 kronor per dag
och person. De planerar inköp, lagar mat, sköter disk och städning på
avdelningen.

Leveranserna kommer en gång i veckan och Magnus visar de rader av kylskåp som används för att lagra mat åt internerna i en vecka.

Avdelningen är nybyggd, luftig och fräsch. Tio man bor i var och en av de tre korridorerna.I varje korridor finns ett eget kök. Det enda som skvallrar om att något är
annorlunda, är plastbesticken och den köttkniv som fått eggen borttagen och är
fastlåst i väggen med en stålwire.

 

 

Inga lösa knivar här …

 

 

 

 

 

 

I mitten av avdelningen finns ett nav med ett inglasat kontrollrum där vårdarna
har full uppsikt över alla utrymmen via monitorer. Här finns också utrymmen där
de intagna kan titta på tv, spela kort och andra spel. Datorer och internet är
inte tillåtna, inte heller digitalspel som kan användas för kommunikation.

– Vi har Playstation 1 och planerar att tillåta PS 2 som strippas ner så att de
enbart kan användas till spelande, förklarar Magnus Östlund.

Några av de intagna är sysselsatta med städning, att plocka undan efter lunchen och
med att förbereda middagen.

Alla har sysselsättningsplikt. Man kan välja mellan att delta i ett rehabiliteringsprogram för att bli av med drogberoenden eller brottsbeteenden, studera eller arbeta i någon av anstaltens producerande avdelningar. Oavsett vilket man väljer är lönen 10:50 i timmen. Pengarna registreras på ett konto och varje intagen får från ”fängelsebanken” ett plastkort, som kan användas till inköp i fängelsets kiosk. Det kontantfria systemet har också medfört att knarkaffärerna minskat enormt. Det är svårt att köpa narkotika när
man inte har pengar.

– De flesta lägger större delen av pengarna på telefonkort, berättar Kenneth
Gustafsson. Att kunna ringa är förstås viktigt för dem.

Den intagne får begära tillstånd för varje samtal. Inget ringande till mobiltelefoner tillåts och anstalten gör sitt bästa för att kontrollera att samtalen går till anhöriga och icke kriminella.

Celldörrarna låses upp klockan åtta på morgonen. Fångarna har en halvtimme på sig att duscha och äta frukost innan det är dags att gå till skolan eller jobbet. Den som
sjukanmäler sig får avdrag på lönen för en karensdag. Den som vägrar blir rapporterad och får disciplinstraff i form av tillsägelse eller varningar, något som kriminalvården kommer att ta hänsyn till när det blir dags för villkorlig frigivning.

Mitt på dagen är det avbrott för lunch och en timme på någon av rastgårdarna. T-huset har fem egna rastgårdar och vårdarna kan från kontrollrummet styra vilka intagna som kan komma dit genom de olika utgångarna. På gården möter vi Rogge och Deniz. Deniz är dömd till åtta års fängelse för grovt narkotikabrott, Rogge till drygt fem år för grova våldsbrott.

Rogge och Deniz på en av rastgårdarna

 

 

 

 

– T är helt okej, säger Rogge, det är en skön stämning här.

Deniz instämmer.

– Jag gillar att vi får laga maten själva. De har till och med matlagningskurser,
det är coolt.

När arbetet slutar vid fyratiden på eftermiddagen lagas middag. Återstår ett par timmars fritid som kan användas till sport eller motionsträning i något av träningsrummen eller bollhallarna, telefonerande, tv-tittande eller bara avkoppling. Klockan åtta på kvällen blir alla inlåsta på rummen och den förströelse som då återstår är läsning eller tv-tittande.

De som studerar kan göra det genom att läraren kommer till avdelningen, eller i de studielokaler som finns i samma hus som all industriproduktion. Man gör ett individuellt studieprogram för varje intagen, och erbjuder allt från grundskolekompletteringar till yrkesutbildningar och akademiska utbildningar. De som studerar är de enda som får använda datorer och internet.

– Men när de surfar fjärrstyrs tangentbordet av en lärare eller vårdare, förklarar Magnus Östlund. Den intagne får inte surfa på egen hand.

Den som bor i T-huset och väljer att arbeta hamnar automatiskt i Kumlas tvättinrättning. Här går 30-kilosmaskinerna varma från morgon till kväll.

– De intagna har tvättbyte en gång i veckan. Vi tvättar ungefär 40 ton kläder om året, berättar Fredrik Fogberger som är chef för produktionsenheten.

 

Fredrik Fogberger ser till att 40 ton kläder tvättas varje år

 

 

 

Enheten, som fått nya lokaler och nu huserar på tiotusen kvadratmeter, är en viktig del av Kumla. Här finns totalt 13 sysselsättningsområden, alltifrån mekanisk verkstad, tvätteri och snickeri till en helt ny plastfabrik och en pulverlackeringsavdelning. Träindustrin, den största av verksamheterna, har specialiserat sig på att bygga cellinredningar men erbjuder också ett brett sortiment av bland annat kontorsmöbler.

– Vi konkurrerar på samma villkor som andra, säger Fredrik Fogberger som har ett krav på sig att verksamheten ska gå med vinst. Vi får inte dumpa priserna utan måste kunna erbjuda andra fördelar. Alltså kan vi till exempel leverera våra möbler inom 24 timmar. Och när vi tar in externa jobb kan vi erbjuda en hel produktionskedja där vi bygger, monterar, lackar, lagerhåller och distribuerar.

Vi vandrar vidare genom det komplexa samhälle Kumla utgör. Varje dag får fängelset besök av tolkar. Med intagna som representerar 40 nationer är det oundvikligt.

– Speciellt när det gäller medicinska och juridiska frågor måste vi vara helt säkra på att vi förstår varandra, säger Kenneth Gustafsson.

Sedan förra året har Kumla, förutom sjukstugan med fem heltidsanställda sköterskor, en omvårdnadsavdelning där de sjukaste internerna bor. Här finns cancerpatienter, skrumplevrar, strokepatienter och en som är näst intill förlamad. Varje vecka kommer läkare, psykiatriker, sjukgymnaster, optiker och tandläkare till fängelset för att ta hand om alla de fysiska och psykiska problem som finns.

Kumla har också sedan 2001 sitt eget kloster, där intagna kan ingå i olika retreatprogram för att få hjälp med reflektion och skuldbearbetning. Här bor man i mer klosterliknande celler, har tillgång till andaktsrum och meditationsrum. Tre gånger om året kommer kvinnliga fångar hit för korttidsretreat, och kölistan är lång.

Inom administrationen jobbar man också med utomstående för att erbjuda ett brett program av underhållning.

– Förra året uppträdde Mikael Wiehe här, berättar Kenneth Gustafsson. Vi har med jämna mellanrum besök at trubadurer och teatergrupper. Representanter från frikyrkan i Kumla är här nästan varje kväll och då och då kommer Röda Korsets representanter.

I fängelsets eget bibliotek vårdar bibliotekarien Lotta de sex tusen titlarna, köper in nytt och ser dessutom till att titlar på andra språk än svenska finns tillgängliga.

 

Kumlas bibliotek ser ut som vilket välsorterat skolbibliotek som helst

 

 

 

 

– Deckare, kokböcker, reseskildringar, historia och biografier är det som går bäst, säger hon. Men även studielitteratur och psykologi.

De flesta intagna har rätt att ansöka om att ta emot besök. I något av de 14 besöksrummen, utrustade med säng, stolar och bord, kan de få bevakade eller
obevakade besök av anhöriga eller vänner. Besökarna kontrolleras rigoröst, får låsa in sina ägodelar innan de går igenom en säkerhetsbåge och ofta också kontrolleras av en narkotikahund.

Medan Kumla alltid varit klassat som ett av Sveriges säkraste, sker nu en omklassning till fler kategorier. Bland annat byggs en klass c-avdelning med tunnare dörrar och utan galler för fönstren.

– Efter ett visst antal år ska en intagen kanske flyttas till en annan säkerhetsklass. Då är det skönt att kunna flytta inom anstalten, istället för till ett fängelse 30 mil bort, säger Magnus Östlund. I den bästa av världar ska den intagne påbörja en lång verkställighet på Kumla för att sedan slussas ut mot öppnare förhållanden. Men den nya klassningen betyder också att vi får hit fler korttidsdömda än tidigare.

På Kumla sitter mellan tio och 20 av Sveriges absolut farligaste, de som tillhör klass 1. Män som är skoningslösa, har förmåga att organisera rymningar eller är psykiskt labila och kan attackera personalen.

– Tack och lov har vi få incidenter med skador bland personalen, säger Magnus. Oftast handlar det om att de kan få en smäll när de går emellan och bryter ett slagsmål. Någon gång varje eller varannan vecka uppstår ett litet handgemäng mellan intagna. Men det har blivit bättre sedan anstalten delades i fler sektioner och vi kan hålla de som inte gillar varandra mer åtskilda.

En stor del av dem som avtjänar sina straff ska utvisas till sina hemländer. Och
här har regeringen börjat ta i med hårdhandskarna.

– Vi har nu avtal med många länder om att skicka hem dem redan under pågående straff, berättar Kenneth Gustafsson. Så fort de intagna kommer hit börjar vi initiera att de ska skickas tillbaka till hemlandet, åtminstone om det gäller en europé.

Anledningen är naturligtvis kostnaden. Att ha en intagen på Kumla kostar 3 000 kronor per dygn. En intagen som sitter av sju år av sitt straff kostar alltså skattebetalarna över sju och en halv miljoner kronor.

Avtalet fungerar olika bra beroende på vilket land det gäller.

– Snabbast går det inom Norden, säger Kenneth Gustafsson. Polen brukar hyra ett plan en gång om året och hämta hem sina fångar. I Baltikum tar det lite längre tid och i Balkanländerna är intresset för att ta hem fångar ganska ljummet.

Kenneth Gustafsson är chef över det minisamhälle som Kumlafängelset utgör

 

 

 

Kriminalvården har också ansvaret för att flyga hem flyktingar och asylsökande som blivit avvisade.

– I vinter har kriminalvården flera gånger fått hyra stora plan för att flyga hem människor till bland annat Mellanöstern, säger Kenneth Gustafsson.

I år klubbas en ny fängelselag som bland annat innebär att den straffade själv ska bekosta sin hemresa om han har pengar.

– Och om vi har skäl att tro att han inte har pengar, ska vi se till att han under fängelsevistelsen sparar ihop tillräckligt för att betala biljetten, förklarar Magnus Östlund.

Efter en lång dags vandring lämnar jag Kumla med värkande fötter.

Jag har varit här förr och nu liksom då är det en befrielse att höra stålgrinden slå igen bakom mig.

Anstaltschefen Kenneth Johanssons avskedsord ringer i öronen.

– Glöm inte att skriva att vi har blivit kriminalvårdsmästare i fotboll två år i
rad. Det är jag oerhört stolt över!

Fotnot: Benny, Deniz och Rogge är fingerade namn

Spännande att se inifrån.

Skönare att lämna.

 

 

 

Fakta:

FÄNGELSET – EN MILJONINDUSTRI

*Anslag från staten 2010: 398 miljoner kronor

*Intäkter från industrin: 12 miljoner kronor

*Intäkter från lunchmatsalen: 1 miljon kronor

*Kostnad för personal: 61% av budgeten

*Lokalhyror: 27% av budgeten

*Kostnad, övrig drift: 10% av budgeten

*Kapitalkostnader: 2% av budgeten

*Anslag från staten 2011: Cirka 450 miljoner kronor

HÄR SITTER SVERIGES FARLIGASTE MÄN!

*Kumlaanstalten upptar ett område på 500 000 kvadratmeter, lika stort som 500 normala villatomter. Av dessa ligger 170 000 kvadratmeter innanför murarna och
50 000 kvadratmeter består av byggnader.

*Kulvertsystemet under fängelset är totalt 1 100 meter långt. Den längsta kulverten som går i nord-sydlig riktning, är 400 meter lång

*Den tre kilometer långa muren runt anstalten är sju meter hög

*På Kumla sitter i dag 285 intagna. Samtliga är långtidsdömda män där man anser att
risken för rymning eller dåligt uppförande finns

*Medelåldern på de intagna är 36 år. Den yngste är 21, den äldste 68

*43% är födda i Sverige, 33% i övriga Europa och 24%  i övriga världen

*De intagna representerar totalt 40 länder, 23 i Europa, 7 i Afrika, 7 i Asien och 3
i Sydamerika

*56% är svenska medborgare. Av dessa har 23 % annan etnisk bakgrund

*32% ska utvisas efter avtjänat straff (72% av alla med utländskt medborgarskap)

*33 procent är inte födda i Sverige. Då har man inte räknat andra generationens
invandrare.

*40% av de intagna är dömda för narkotikabrott, en siffra som minskat de senaste
åren, vilket kan bero på Tullens allt mindre resurser

*22% har begått mord

*18% sitter inne för grova våldsbrott

*12% är dömda för rån

*8% är dömda för andra brott, varav 5% för sexbrott. Antalet dömda för våldsbrott,
rån och sexualbrott har ökat under de senaste tre åren.

*13% av fångarna sitter inne på livstid. I Sverige sitter totalt 159 män i fängelse
på livstid

*25% är dömda till 10 års fängelse eller mer

*58% har ett straff på mellan 4 och 10 år

*Bara 4% är dömda till mindre än 4 års fängelse

*Medeltiden för straffen för de som sitter på Kumla är 9 års fängelse. I genomsnitt har de 3 år och 8 månader kvar till villkorlig frigivning. I genomsnitt har de avtjänat
1 år och 3 månader av straffet just på Kumla

*65% av de intagna är tidigare dömda för brott

*52% är enligt egen utsago missbrukare

*55% av fångarna har barn

DE BEVAKAR SVERIGES FARLIGASTE:

*Kumlaanstalten har 450 anställda, inklusive den administrativa personalen

*Av dessa är 38% kvinnor. Målet är 40%

*Medelåldern är 42 år

*Medianlönen för en vårdare är 21 500 kronor i månaden

*Personalomsättningen är 8 % per år. Av dessa utgör hälften människor som går i pension

*Sjuktalet bland vårdarna är mycket lågt, under 4 %

*Kriminalvården är bäst bland statliga myndigheter på att anställa människor med
invandrarbakgrund. I personalen finns vårdare som talar persiska, arabiska,
turkiska, serbokroatiska, ryska och polska

HÖG SÄKERHET, FÅ RYMNINGAR:

*År 2004 var ett mörkt år för kriminalvården, med flera fritagningsförsök och
rymningar. Dessförinnan hade detta inte skett sedan 1991. *Året inleddes med en spektakulär fritagning från den dåvarande säkerhetsavdelningen på Kumla. Fängelset hade då inget yttre skalskydd, bara ett Gunnebostängsel tio meter utanför muren. Angriparna kom med automatvapen, stegar och vinkelslip, skar sönder staketet och reste stegarna mot muren så att tre intagna kunde fly

*Rymningar skedde samma år från anstalterna Hall, Norrtälje och Mariefred. Regeringen kom med hård kritik och pratade om ”svängdörrarna på Kumla”. Kriminalvårdens generaldirektör Lena Häll Eriksson fick sparken av justitieminister Thomas Bodström.

*Idag är anstaltens säkerhet kraftigt förstärkt med bland annat sinnrika övervakningssystem som slår larm på ett tidigt stadium om någon försöker ta sig
in

*100 meter utanför muren finns ett kraftigt, taggtrådsförsett elstängsel med
genomkörningsskydd i form av betongfundament.

*Elstängslet ger stötar på 10 000 volt

*Fängelset kan vid en attack snabbt få kontakt med Nationella Insatsstyrkan som på kort tid kan nå Kumla med helikopter