Man behöver inte vara Nostradamus för att se det intressanta i datumet. Den 11 september måste vara varje USA-hatande terrorists våta dröm och också föda idéer hos enskilda individer som tycker att bomber och skjutvapen är en bra lösning på allt.

Att det är tio år sedan en grupp terrorister lyckades med det ofattbara gör datumet extra värdefullt för dem som vill mer. Det finns skäl att tro att säkerhetsåtgärderna utökas in absurdum och jag vill inte vistas i New York – eller någon annanstans i USA – i övermorgon.

För amerikanerna och för den Obama som har en osäker framtid handlar det inte bara om att skydda staden och invånarna. Den 11 september 2001 handlade det heller inte bara om dödsoffer utan kanske ännu mer om kombinationen av chock och prestigeförlust. Det var andra gången i modern tid som USA attackerades på eget territorium och förlorade en del av sin själ. Naturligtvis får det inte hända igen.

Oaktat att Obama bekymrat ser hotet om att kineserna begär honom i konkurs och tar över landet har han annat att vara nervöst för. Om han inte kan se till att nationen kan försvara sig mot angrepp på egen mark är han – på ren svenska – rökt.

Jag misstänker att lamporna i Ovala Rummet är tända större delen av natten. Eller längre.