När Björn Henry Hellberg föddes i Borås den 4 augusti 1944 kunde väl ingen ana hur det skulle se ut för honom 67 år senare.

Få har uppnått det han gjort.

Ynglingen som vid tio års ålder läste sina egna historier för klassen, som debuterade som sportjournalist vid 15 års ålder och flyttade till Australien som 21-åring för att kunna följa sina tennisidoler Rod Laver och Roy Emerson, återvände 1967 till Sverige full av livs- och skrivlust.

Vi träffas en höstkväll i hans och hustrun Ingers övernattningslägenhet på Söder i Stockholm. Inger har gjort en fantastisk äppelkaka och jag får smaka på en Hellbergare, den pralin en kakaofabrik döpt efter honom. Den liknar en tennisboll, smakar punsch och jag får mersmak.

Kanske känner du igen Björn Hellberg mest från tv. Efter två decennier med Ingvar Oldsberg i På spåret och medverkan i en rad program som Tipsextra, Söndagsöppet, BingoLotto, Snacka om nyheter, Postkodmiljonären, Studio Virtanen och en rad kaféprogram är han ett känt ansikte. Kanske vet du då också att han är ett tennisorakel som kan rabbla resultat i timmar och att han aldrig har missat en Wimbledonspeldag sedan 1967.

Men det är inte det vi pratar om under höstkvällen på söder. Vi pratar författarskap. Böcker.

Män med gemensamma, mordiska intressen. Foto: Inger Hellberg

Många känner Björn som marathonlöpare och idrottsman, säkert vet en hel del att han spelat 312 A-lagsmatcher för Laholm i tennis. Långt ifrån lika många vet att han skrivit 30 000 tidningsartiklar, 30 noveller, 26 tennisböcker och ytterligare 26 deckare, barn- och ungdomsböcker samt novellsamlingar. När han kommer till Göteborg för att besöka Bob- och biblioteksmässan brukar folk stoppa honom på gatan och säga:

”Är du i stan? Är det tennis på gång, eller?”

Otack är världens lön.

Jag intervjuar Björn i egenskap av inofficiell sverigemästare i boksigneringar. År efter år turnerar han och hustrun Inger oförtröttligt land och rike runt. Björn sitter i fler bokhandlar än någon annan svensk författare och signerar i genomsnitt 8 000 böcker om året! Detta trots att han numera säljer så mycket att han inte skulle behöva göra mer reklam för sig.

”Mitt sätt att betala tillbaka de bokhandlare som alltid trott på mig och stöttat mig”, säger han.

När jag ber honom om tips till blivande författare har han några stycken, men det vitkigaste symboliserar den kämparanda han själv visat sedan tonåren, och sammanfattas i tre ord:

”Ge aldrig upp!”