Jag läser om Fanny Smith, sju år, en flicka med typ 1-diabetes som förföljs av en okänd person (en feg skit som man enligt min mening borde kunna identifiera) för att hon tvingas bära en insulinpump i skolan!

Pumpen piper ett par gånger om dagen och detta anser den förföljande vara så störande att Fannys familj fått ta emot flera hotbrev. Uppförandet är ett starkt tecken, stavningen ett och särskrivningen ytterligare ett, på att brevskrivaren inte är någon blivande nobelpristagare:

”Om du tror att upbådet i media får mig att lägga av så tror du helt fel. Jag kommer inte att ge mig förän din dotter går i obs-klass eller nåt sånt där man har sjuka barn och barn som stör. Du kan ju inte vara helt frisk heller som inte förstår vad jag menar. Gick du också i obs-klass när du var i skolan? Din dotter har ju varit borta från skolan ett tag och då säger personalen att allt funkat bra. Det är ju också skönt för fritids personalen att inte behöva ta hand om din dotter. Snart kanske jag måste prata med din dotter själv om hon förstår vad jag menar. Ta nu hand om dig och ring runt om obs-klassplats!”

Nej. Det här är inget skämt. Det är ett hot mot en sjuårig flicka. I Sverige 2014. Tragiskt.

Lika tragiskt är att den till synes lågbegåvade brevskrivaren missat det faktum att obs-klasser avskaffades strax efter att Eldkvarn brann eller så.

Nästa brev skulle kunna vara skrattretande om man bortsåg ifrån det psykiska skick brevskrivaren måste befinna sig i:

”Hej igen

verkar inte som du förstog när jag ringde. Jag vill att du flyttar din dotter till en annan skola, där det finns obs-klasser. Där sätter man sjuka barn!! Det är de andra barnens rätt att ha en störningsfri skolgång. På föräldra mötet sa dom att jag inte får ringa dig. Då skriver jag nu istället. Är du nöjd då??? Gå inte till lärarna med det här brevet nu, det gjorde du ju när jag ringde. Det var fegt och skvallrigt. så tänk till nu och skaffa annan skolplats.”

Du förstår själv vilken nivå det här ligger på.

Om man är sju år, sjuk och inte förstår varför en vuxen (?) människa är elak för den sakens skull, blir livet rätt skrämmande. Någon av Fannys kamrater har alltså en mamma eller pappa som borde få en helt annan typ av vård än den Fanny får.

Det mest tragiska är dock det här:

Vi lever i Sverige 2014. Vi förväntas bekymra oss om skövling av Brasiliens regnskogar, kriget mellan Israel och Palestina, flyktingmottagning och tiggande EU-medborgare, ISIS slaktliknande avrättningar, klimathot och utsläpp, gifter i maten, dubbdäckens inverkan på miljön och gudvetvad.

Och vi gör det.

Men vi kan inte skydda en svensk, sjuårig flicka från en vuxen idiot som hotar henne!

Enligt min vän kriminalteknikern fastnar fingeravtryck alldeles utmärkt på vanligt papper. Telefonsamtal kan ofta spåras. Men den viktigaste ledtråden finns faktiskt i brevet ovan: ”På föräldra mötet sa dom att jag inte får ringa dig.” Därav drar jag slutsatsen att den som hotar finns bland föräldrarna till barnen i Fannys skola.

Så – hur svårt kan det vara, skolan? Hur svårt kan det vara, polisen? Vi pratar faktiskt hot mot barn här, även om det vävs in: ”Snart kanske jag måste prata med din dotter själv om hon förstår vad jag menar.”

Nu är jag varken skolchef eller polis och kan därmed inte agera. Däremot vet jag förbannat väl hur det känns att ha oskyldiga barn som plågas av både barn och vuxna. Plågoandarna – oavsett ålder – har jag ingen som helst respekt för.

Men jag visar mitt stöd genom att gilla Fannys Facebookgrupp och det tycker jag att du också ska göra:

https://www.facebook.com/pages/St%C3%B6tta-Fanny-Smith/820290634659246?sk=timeline

Artikeln i Aftonbladet:

http://viralt.aftonbladet.se/nu-far-mobbade-fanny-stod-av-tusentals-pa-facebook/