Vem har tid med sitt barn?

I år har jag hållit föredrag för några tusen elever, föräldrar, lärare och socialarbetare i Alingsås, Katrineholm, Halmstad, Visby Falun, Örebro och Göteborg, om hur man skyddar sitt barn mot farorna på Internet:

Var i Sverige jag än kommer, hör jag samma berättelser: På måndagarna ligger killar som var kompisar i fredags på golvet i skolkorridorerna och slåss. Flickor i åttan och nian låser in sig på toaletten och skär sig i handlederna.

Pojkarna har blivit osams om försäljningen av en Avatar, en digital spelfigur som ska byta ägare för fem tusen kronor (!). Tonårsflickan har varit full i helgen, haft sex med en eller flera och blivit filmad av någon med mobilkamera som med hjälp av Internet spritt filmen över hela skolan.

Det är ingen överdrift. Bara en tragisk baksida av det Internetanvändande som annars är så bra och praktiskt för oss alla.

Sedan Nordens främste och flerfaldigt prisbelönte internetsäkerhetsexpert Per Hellqvist och jag skrev boken Skydda ditt barn på Internet för några år sedan har jag turnerat i Sverige och hållit massor av föredrag i ämnet för skolor, organisationer och företag. Varje vecka hör jag skräckhistorier om vad barn och ungdomar råkat ut för på nätet. Men det som skrämmer mig allra mest är bristen på föräldraansvar.

För så här är det: Internet är – precis som balett, simning, fotboll, gitarrspel, körsång eller ishockey – en aktivitet. En aktivitet som alla föräldrar måste ta till sig, intressera sig för, lära sig något om.

Men skräcken är stor. Vi lever i en tid då det är första gången vuxna backar, för att barnen kan mer om ett ämne än vi. Därför låter vi dem glatt ta kontrollen över en maskin vi betalat 8 000 kronor för, och som vi betalar 500 kronor i månaden för att ha uppkopplad mot Internet. Låter dem sitta framför datorn i fem, sex, sju timmar – trygga i förvissningen om att vi nu är hemma och att inget ont därmed kan hända.

En falsk trygghet.

För det är just i ditt hem farorna, konflikterna, trakasserierna, mobbingen och de sexuella övergreppen uppstår, medan du i lugn och ro visslar i köket. Och du slipper ta ansvaret för vad ditt barn råkar ut för. Eller utsätter andra för.

På måndagen kommer kvittot i skolkorridorerna. När pojkarna slåss och flickorna skär sina handleder. Och då säger föräldrarna: ”Men herregud, det där får väl skolan ändå ta hand om!”

Nej. Det ska inte skolan. Det ska du som förälder.

Skolan är inte rustad för att ta hand om alla de problem som uppstår mellan barn och ungdomar på Internet. Det är inte heller skolans skyldighet.

Alla de tusentals duktiga pedagoger vi har ska ägna sin tid åt att lära våra barn allt inom sina specialområden. Men det är vi föräldrar som ska lära dem sunt förnuft, vett, humanism, empati, mänskligt beteende. Det är vi som ska få våra barn att förstå att man inte får stjäla, mobba, utpressa och hota, allt i skydd av en anonym dataskärm där man slipper ta den omedelbara reaktionen på det man gör.

Många föräldrar har ingen lust att ta det ansvaret. Det är tungt, och det tar tid. Det är en resa ut i det okända och det kräver att man investerar massor av tid i god och sund kommunikation med sitt barn. Kostsamt, altså. Och för många – ett hot mot den så viktiga karriären.

Den senaste svenska undersökningen visar att vi bygger kök för 250 000 kronor med rostfria kaffemaskiner. Samtidigt ägnar vi 14 minuter om dagen åt att laga riktig mat, av råvaror. Istället jobbar vi övertid för att ha råd att köpa färdiga matkassar som levereras till dörren. Vi ägnar sex minuter om dagen åt att verkligen prata med och lyssna på varje barn. Samtidigt ägnar vi sex timmar om dagen framför datorn och teven. Skrämmande. Om vi hade hyfsat de där siffrorna lite, hade det äkta och viktiga välmåendet kanske sett lite annorlunda ut.

Internet är numera en del av vårt liv. Våra barn vistas på digitala ungdomsgårdar och liksom förr är det vår förbannade skyldighet att titta in där för att se hur det är där, om barnen bör vistas där eller ej. Precis som förr är det vår skyldighet att se till att våra barn uppför sig ordentligt, inte mobbar eller hotar andra. Liksom förr är det vårt föräldraansvar att skydda våra egna barn, oavsett var hoten kommer ifrån.

Det är lätt att kasta ansvaret på skolan. Men ditt barn är inte skolans, utan just ditt. Det är din skyldighet att lära barnet vad som är rätt och fel.

Skolan ska lära ut något helt annat,

Allt det här låter lätt och självklart. Men det är det inte. För att alltför många föräldrar tror att Internet är en oskyldig VHS-spelare, och inte orkar bry sig om vad deras barn gör – eller råkar ut för – på nätet.

Tragiskt. För när de en dag förstår, kan det vara försent.

www.skyddadittbarn.nu

 

 

 

 

 

4 svar på ”Vem har tid med sitt barn?

  1. Sorgligt, men sant. Skönt att Du bryr dig, -Tar tag i det och informerar!
    -Jag har just anmält mig till ett mentorskap i Malmö med ungdomar som behöver någon vuxen att prata med (förutom sina föräldrar) väntar bara på godkännande och att få kontakt med ”min” tonåring! Tror man kan göra så mycket skillnad med små saker, när man inte är en ”överordnad”, eller förälder, utan just bara som ”kompis” till dessa unga, ta en fika, snacka, helt utanför allt annat, när de kan känna att det är OK att prata med någon som ”fattar”!

  2. När jag idag läste ditt blogginlägg från oktober 2011 insåg jag att problemen med datorer är av en annan art idag. Förr fick vi föräldrar försöka hålla koll på vad barnen/ungdomarna gjorde på nätet, idag har många föräldrar fullt sjå att hålla dem borta från datorerna och spelandet.
    Jag jobbar som tolk på en skola och där har alla elever bärbara datorer, de surfar under lektionstid, raster, luncher och är inte datorn i knät så håller de i sina mobiler.
    Varje dag går jag från mitt jobb med tanken: vad ska det bli av dessa ungdomar (i den klass jag jobbar menar jag då), de är osociala, har sned verklighetsuppfattning, dåligt ordförråd, en allmänbildning som är lika med noll. Det är en samling ungdomar som kommer att få en käftsmäll när de möter verkligheten/livet utanför skolan.

    En elev gjorde en undersökning för att se hur många timmar som spenderades vid datorn med spel eller chatt. Av 100 elever var det 92 som efter skolan satt vid datorn 5-6 timmar varje dag.
    Jag vet egentligen inte vad jag ville med min kommentar, kanske bara skriva av mig lite…
    Ps…. hälsa Silverbielke. 😉

Kommentarer är stängda.