Det finns bra dagar och dåliga dagar.
Ibland är de både och. Som i dag.
På eftermiddagen får jag nyheten att Aftonbladet rekommenderar Dan Buthlers och min bok Grannen.
Jag blir extra glad av flera skäl. Grannen blev refuserad av tre kvinnliga redaktörer med bekymrade ansikten på vårt dåvarande förlag. Den var ”hemsk”, ”otryckbar” och gick inte att ”arbeta om för publicering”. Ett veritabelt skitsnack, eftersom alla texter går att omarbeta om man bara vill. Det låg andra skäl bakom refuseringen, men vilka fick vi aldrig veta.
Visst var historien hemsk, precis som vi uttryckligen lovat dessa damer att den skulle bli. Men naturligtvis kom den ändå inte ens i närheten av allt det förfärliga människor dagligen gör mot varandra i verkligheten – så hemskt kan vi nog inte skriva.
Med hängande huvuden och manuset under armen gick vi hem och undrade vad som var fel. Vi hade givit förlaget en noggrann synopsis och därefter mailat in 230 sidor manus utan att höra ett negativt ord. Men plötsligt kastades allt i soptunnan.
En kort tid senare fick ett annat förlag höra att Grannen var till salu. Vi skrev kontrakt, boken gavs ut och sålde bra. När förlaget så småningom lades ner tog vi över restlagret och skänkte – under en enda dag – bort 15 000 exemplar av Grannen på Stockholms central, med en vädjan om att mottagarna skulle skänka pengar till Barncancerfonden som vi sedan fortsatt samarbeta med.
Trots detta har Grannen sakta men säkert fortsatt att sälja. Att en tre år (!) gammal bok ligger på plats 33 av 100 på topplistan gör mig extra glad, inte minst eftersom den åtföljs av en ännu äldre bok – En nästan vanlig man.
Så förbyts glädjen i sorg när jag nås av nyheten att Elmore Leonard, en av de största kriminalförfattarna i modern tid dött av en stroke i sitt hem i Detroit. Mr Leonard, kanske mest känd för att vara mannen bakom 3:10 to Yuma och Get shorty dog inte förrän han var 87 år gammal. Efter 45 romaner (den 46:e förblev oavslutad), en rad priser och filmer gav han upp och vem kan annat än tacka? Som kuriosa kan nämnas att Mr Leonard för några år sedan berättade att han försökt traggla sig igenom Stieg Larssons världssuccé Män som hatar kvinnor och att han fann den förfärligt tråkig.
Ännu en stor författare är borta. Vi lyfter på mössan och bugar av respekt.
Rest in peace, sir, Mr Leonard.
Vilken tur att ni fick ut grannen på annat sätt så vi andra fick ta del av den och även uppföljarna, väntar otåligt på nästa bok
:o)
Jag är så tacksam över att ha blivit så nyfiken på psykopaten flera av tjejerna på jobbet snackade om. Jag var nära att sluta när han kvävde barnet för där tyckte jag gränsen passerades. Var dock tvungen att fortsätta åtminstone ett kapitel till och nu så toklängtar jag efter bok nr 5. Det måste nog bo en dåre i oss alla om man gillar att läsa om en sådan dåre 😉
De flesta jag pratat med säger att de känner igen en liten del av Silfverbielke i sig själva, framförallt när det handlar om ordning, reda och att folk borde uppföra sig bättre och artigare mot varandra…
Jag började lyssna på Grannen igå meddetsama efter jag lyssnat färdigt på Ares tecken. Har visserligen läst dom när dom var nya men jag tackar mitt dåliga minne att jag kan njuta att samma bok flera gånger. Kanske beror det på att jag lyssnar mest nuförtiden. Av någon anledning kommer jag bättre ihåg det jag har läst än det jag har lýssnat på.. Det är väl tur att det finns fler förlag. Man vet inte vad man har gått miste om men man börjar ju undra när man hör Er histioria.
Jag hade själv aldrig lyssnat på en bok innan jag hörde Stefan Sauk för första gången. Och sedan kunde inte jag heller sluta! :o)
Kan jag få byta min nuvarande granne mot Christopher Silfverbielke?
”Like bröder äro like kålsupare”,sägs det ju,även om CS som litterär personlighet har helt andra förutsättningar att förändra samhället än
Halte-Fan
Otäck,obstinat och ondskefull
Otroligt att ni lyckad gestalta en psykopat, som man känner så mycket sympatier för 🙂 Helt underbart. Och Sauk är helt klockren!
Jag har lyssnat på alla dina och Dan Buthlers ljudböcker om Christopher Silfverbielke men också mord.net och Förlåt min vrede. Först vill jag säga att jag tycker de är väldigt bra, fängslande och intressanta. Som för många andra har serien om herr Silferbielke intresserat mig extra! Givetvis undrar jag om ni har några fler planer för Christopher, eller om historien om honom slutade där på rättspsyk? Sedan vore det ju också intressant att få veta om det finns planer på att göra film på denna härliga bokserie?
Tack för bra böcker!!
Lasse