Just tillbaka hemma efter en fantastiskt trevlig releasefest på Lindas Kök & Catering för Ebba Ranges Kristalläpple, utgiven av Litet Förlag och Nina Larsdotter, en av Sveriges nya och mycket modiga förläggare som sticker ut hakan med spännande nyutgivning i höst, bland de existerande kolosserna.

Ebba Range har skrivit en av årets kanske viktigaste böcker. Naken, självutlämnande och viktig. Läs den!

Ebba signerar tills orden tar slut. En nervspännande, utmattande, underbar upplevelse för en debutant. Grattis, Ebba!

Nina Larsdotter säger upp sig från ett säkert heltidsjobb för att ägna sig åt det hon brinner för, starta Litet Förlag och ge ut viktiga, underhållande böcker. Go, Nina, förlagssverige behöver fler som du!

Ebbas bok handlar om det vi inte pratar om. Självmord. Ett ämne som oftast förknippas med tystnad, skuld, skam, smärta, eviga frågeställningar och en hopplös brist på svar.

Ebba Range är en av dem som vet. En av dem som gråtit, dunkat nävarna i väggen och skrikit Varför?! Flera gånger. Hon är en av många som upplevt smärtan. Och en av få som skrivit om den. Modigt, naket, självupplevt.

Därför bör du läsa Kristalläpple.

Nu undrar du kanske varför jag tjatar om det här. Jag har ju skrivit om det förr. Svaret är att självmord är en av livets och samhällets största tragedier och åter – den vi pratar allra minst om trots att behovet är gigantiskt.

Jag är glad och stolt över att ha fått förtroendet att skriva förordet till Kristalläpple. I det nämner jag att självmord är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i åldrarna 15 – 44 år. Varje dag tar fyra människor livet av sig i det vi ofta kallar världens bästa land. Smärtan hos de närstående är ofattbar. Men även om du struntar i dem och tycker att de som begår självmord är fega och får skylla sig själva,så kan du alltid istället tänka som en krass skattebetalare. Ty enligt Räddningsverkets rapport kostar ett självmord 18,6 miljoner kronor, bland annat i utebliven produktion.

Samhällets kostnad för självmorden är alltså nästan 75 miljoner kronor om dagen. Bland annat därför måste vi satsa på prevention, psykvård och forskning.

Även om den totala självmordsfrekvensen sjunker en aning så ökar den skrämmande nog bland våra unga. För inte så länge sedan tog en ung flicka i min dotters skola sitt liv för att hon inte orkade längre. Sådant får inte ske, inte i Sverige 2013. Vi måste fånga sådana som henne långt innan det ofattbara sker. Hjälpa, stötta, finnas, ställa tillrätta. Till varje pris.

När jag skrev om flickan som inte längre orkade dröjde det inte länge innan flera föräldrar till barn som tagit livet av sig, skrev gripande inlägg. Tack alla ni, som orkade och ville dela med er.

Vi får inte, ska inte, sluta prata om det här. Något är fundamentalt fel när människor tar livet av sig i det som var, och fortsatt borde vara, ett välfärdsland. Och när ungdomar väljer att ta sitt liv är det ett tecken på att något är riktigt sjukt.

Kanske är det här något att utveckla inför valet 2014. För kanske är det så, även om politikerna tror att vi väljare är helt upptagna av de stora världsfrågorna, att vi är mer intresserade av hur våra vänner, familjemedlemmar och inte minst barn mår. Kanske är frågan om det sociala systemet, välfärden, vården, viktigare än många av Långtbortistan-frågorna som kostymerna i Bryssel kliar sig i huvudet över.

Jag tror det.

Åter – läs Kristalläpple. Även om du inte är direkt drabbad så är jag säker på att du känner någon som känner någon.

Det här är viktigt. Inte minst för våra barns skull. 

Så låt oss prata om det. Utan skam och skuld. Okej?

Klan Öhrlund – mina tre vackra, kreativa, skrivande kvinnor på releasefesten. Tack, Carina, för bilderna!